Torbjörn Eriksson är en bonde av sin tid. Han är förvisso uppvuxen på gården där hans föräldrar tidigare odlade spannmål men det var inte förrän 1993 som Torbjörn och hans bror bosatte sig på lantbruket. Gården heter Gymninge och är vackert belägen i det närkingska landskapet med sjöar och öppna
landskap runtom.

Det är just det landskapet som utgör grunden för Torbjörn och brodern Stefans lantbruk. Det började med att ICA - i ett samarbetsprojekt med Världsnaturfonden - lånade ut ett antal betesdjur till Torbjörn. Djuren skulle beta på marken för bidra till ett hållbart nyttjande av naturresurser och skapa ett artrikt jordbrukslandskap igen.

- Djuren kom aldrig härifrån, säger Torbjörn. Då var de sex kor med kalvar. Idag har vi närmare 300 kor med kalvar som betar här.

Anledningen till att Torbjörn började med uppfödning av nötkött, har alltså med landskapet och bevarandet av vad Torbjörn kallar " Sveriges regnskog" att göra. Faunan här är unik och tack vare att Torbjörns djur på nytt börjat beta och hålla landskapet öppet har de bidragit till att WWF-projektet under 20 års tid lyckats återskapa 36 000 hektar av denna unika fauna i landet. Djuren har skött sitt jobb så bra att hela 19 grannar i trakten har bett att få ha djur betande på sin mark.

- Det finns ju bara fördelar med det här. Ett exempel är att marken blivit så rik på örter att fodret därifrån fungerar som naturläkemedel, berättar Torbjörn. Vi har inte behövt ta hit veterinären på 5-6 år.

- Det här har varit en jätterolig resa, berättar Torbjörn. Att få jobba med djur var ju en helt ny grej för oss. Tack vare samarbetet med ICA och Världsnaturfonden har vi ju möjlighet att erbjuda en unik produkt. Men utan subventioner hade köttet varit 50 procent dyrare. Men så kan vi ju erbjuda en produkt av högsta kvalitet och med 100 procents spårbarhet.